.

Det blir väldigt många såna här inlägg och inget kapitel, sorry! Men jag ville bara säga att jag snart är klar med kapitlet. Har prao i två veckor nu och därför inte så många läxor = mer energi och tid för att skriva på novellen. Hej senjs!

Förlåt för att jag inte har uppdaterat på några dar. Jag har helt enkelt inte haft någon inspiration alls. Men jag ska försöka ge er ett kapitel imorgon. Som sagt, förlåt. Kram!

Ni kommer hata mig för att ni kommer att bli tvungna att vänta till imorgon på nästa kapitel. Har ingen tid alls idag för att skriva det. Hoppas ni har förståelse för detta! Kram.

Jösses! Fick en chock när jag kollade statistiken precis. Vad har hänt? Någon som har länkat hit? Men jag vill iallafall säga ett stort VÄLKOMNA till er nya läsare!Jag hoppas att ni kommer vilja fortsätta läsa min novell. Och ni får gärna skriva hur ni hittade hit. Kram!

Jag är i Norge på semester men kommer hem imon så då får ni ett nytt kapitel. Kram!

Jag tassade upp från sängen och stängde tyst dörren in till mitt sovrum. Mammas och pappa låg på andra sidan av svitens vardagsrum. Min resväska låg intill väggen och jag böjde mig ner och slog upp locket. Jag flyttade undan några kläder så dragkedjan till innerfacket syntes och jag drog ner den. Tryggt där inne låg min dagbok gömd. En svag doft av hallonsaft slog upp mot mig när jag plockat upp den i famnen och tassade tillbaka till sängen. Den senaste skrivna sidan slogs upp automatiskt när jag öppnade den välskrivna boken.

"jag vet inte om jag ska hoppa eller ligga (som i ligga på en säng för att vila och inte det andra rajtantajtan man kan göra på en säng så att säga..), om jag ska skratta eller gråta. Jag, Julia Santoine, är världshistoriens klantigaste människa. Någonsin! Jag vill bara försvinna under en sten och aldrig visa mig igen. Jag krockade med Harry.Fucking.One.Direction.Stylesien jävla mataffär för att jag beundrande kollade ner på det rosa golvet. Han landade bredvid mig och hjälpte mig upp. Men jag antar att det var ett svart drag att krocka med honom för han fick dåligt samvete att jag och Mic ska få gå på deras konsert i Sverige!!!! Men det jag inte förstår är att hur kunde jag hålla mig så lugn när min största kärlek stod framför mig. Och nu känns det så pinsamt eftersom jag har fantiserat så himla mycket om honom...Julia, Julia, Julia.. ."

Jag lade ner dagboken igen i sin gömma och sträckte mi efter mobilen. Det spelade ingen roll vad klockan var eller om jag skulle råka väcka Harry i Paris, jag var bara tvungen att berätta för honom.

Harrys perspektiv

"how did she look?" frågade Niall på sin irländska dialekt.

"she was so beautiful, you can't even imagin. " svarade jag och log mot killarna som satt på andra sidan köksbordet. Alla smuttade på ett glad med cola utom jag, dom inte kunde dricka något, min mage gick på helvarv.

"why? Why me?" klagade jag och tog mig för pannan.

"oh no, Harry, don't say that" Liam kollade på mig och skakade på huvudet.

"Haz, stop it" sa Zayn i mun på Liam.

"you should be happy that you met her" sa Louis i tredje stämma. Niall nickade instämmande. Jag skrattade och kollade på dem. "have you guys been talking about what you all are gonna say if I would breakdown or what?"

"no, we just think the same" sa Liam. Äggklockan, som nu fick kallas för pastaklockan ringde ute i köket och Liam och Niall smet iväg.

"Can't you tell us what we are being served this evening more than pasta?" ropade Zayn efter dem men inget svar hördes. Han ryckte på axlarna och muttrade något som lät som "apparently not". I samma stund plingade min mobil till med den speciella signalen. Alla killarna hade nu lärt sig den och Niall och Liam tittade ut från köket. Jag öppnade det och läste högt.

"I hope I don't wake you up, but I gotta tell you! You know I like One Direction right? Yeah, I met Harry Styles in the store today here in London!! Omg he's soooo hot! And I was such a dumb ass to ran in to him so he fell!! What am I gonna do Harry?! Xx Julia"

"yeah, what are you gonna do Harry?" frågade Louis.

"yeah...what am I gonna do?" frågade jag uppgivet men jag kunde inte låta bli att glädjas lite av hennes gulliga komplimang.

Jag heter Gabriella som några av er kanske redan vet, och jag är 15 år. Jag kommer från världens bästa stad, Göteborg! Jag går i skolan och ska börja i nian nu efter sommaren. Jag har twitter som ni gärna får följa men jag varnar er, jag är inte så bra på att uppdatera den. ;)

Och såhär ser jag ut!

Jag måste bara säga hur fruktansvärt glad jag blir när jag läser era fina kommentarer! Tack, tack, tack, tack!! Satt och log som ett fån mot mobilen så folk på bussen måste ju ha undrat vad det var med mig hehe. Ida undrade också om jag kunde lägga upp lite fakta om mig själv och självklart kan jag det! Det kommer upp i ett annat inlägg alldeles strax. Kram på er alla läsare!

Jag vill bara säga ett stort TACK till er som kommenterar och skriver så fina saker. Det är verkligen det som får mig att vilja skriva när det går lite segt. Och självklart till alla som läser. Det har kommit en mängd nya läsare de senaste dagarna och jag vill säga välkomna till er! Hoppas att ni kommer vilja stanna kvar o läsa novellen. Nästa kapitel kommer ut lite senare idag. Många kramar!

Förlåt för dålig uppdatering, men jag har ganska mycket i skolan..och den kommer såklart först. Men kl 09:30 kommer det upp ett kapitel. Så kolla in då! Kram G.

Jag ska försöka ge er två kapitel idag eftersom jag inte hann igår. Det låter väl bra? Idag på lektionen så fick jag värsta inspirationen och kom på massa idéer så vänta er lite drama (fast på ett kul sätt, inte sån där kärleks-bråks-drama). Ha en bra eftermiddag, och tack för att ni är så gulliga, blir så himla glad av att läsa era kommentarer. Kram!

Nu har en av er chansen att vara med i novellen. Det ända ni behöver göra är att kommentera ditt namn, e-mail och varför just du ska vinna. ( det behöver inte vara så speciellt, utan bara lite kort om varför ni vill bli valda) lycka till!