Kapitel 15 - Gotta be you
Tidigare, Jolinas perspektiv
- jag är jäääääätte glad för eran skull men du måste skynda dig nu. Jag vill inte vara den som kommer försent. Seså, rappa på nu! Sa hon och slog mig på rumpan. Innan jag kilade efter henne vände jag mig mot spegeln och kollade. Mina gråa mysbyxor hade en liten chokladfläck från gårdagens mys. Jag rev lite med nageln och den försvann. Den hade försvunnit lika snabbt som klumpen i magen. Tack och lov!
Två dagar senare, Zayns perspektiv
Jag drog upp dragkedjan på jackan och låste ytterdörren. Jag började gå mot Louis och Harrys lägenhet där alla skulle träffas och ha tacos kväll. Jolina och Tildas hotell låg en bit ifrån så Harry hade redan åkt för att hämta dem. Han hade erbjudit mig skjuts men i och med att det bara tog 5 minuter att gå dit, hade jag tackat nej. Nu gick jag och tänkte på gårdagens uppträdande. Det hade gått strålande. Alla hade sjungit grymt bra och man kunde inte ana att Jolina och Tilda bara haft tre dagar på sig att öva in danskoreografin medans alla andra haft två veckor på sig. Så bra så att de hade blivit tillfrågade att stanna kvar lite längre och dansa för x-factor. Väl framme såg jag Harrys Range Rover köra in på parkeringen så jag stannade. Alla tre hoppade ur och vinkade glatt åt mig. Jag kollade på dem och vinkade tillbaka och log stort. Jag fastnade på Jolina som hade på sig ett par höga jeans och en urringad vit transparent tröja. Okej, Zayn ta det lugnt nu, tänkte jag och fick slita blicken från henne. Hon var så snygg! De kom närmare och Harry skuttade fram och kramade om mig.
- Hey man! Sa han glatt. Jag svarade med ett ”tjena” men fortsatte fram för att ge Tilda en kram. Och tillsist Jolina. Jag böjde mig ner för att ge henne en lång kyss, och det bubblade inom mig när jag kände hennes tungspets mot min. Hon var ivrig men jag fick slita mig från henne för att inte bli för upphetsad. Och också för att tänka på alla paparazzis som kunde gömma sig lite här och där. Det skulle kanske inte bli så bra om vi stod och råhånglade mitt på gatan. Jag hade redan fått massvis med tweets av fans som frågade om vi var tillsammans osv. Jag hade inte svarat för jag visste inte riktigt vad vi stod.
- Jolina? Sa jag och tog hennes hand medan vi gick mot byggnaden.
- Ja? Sa hon och log sitt fina leende.
- är det vi nu eller? Sa jag och väntade ivrigt på ett svar. Hon stannade och kollade på mig.
- ja, om det är det du vill? Sa hon.
- ja det är klart, jag trodde du förstod det häromdagen när jag förklarade hur mycket du betyder för mig.
- haha jo, det var ganska uppenbart, sa hon och skrattade. Hennes skratt var som ljuv musik för mina öron och jag njöt så mycket jag bara kunde när det hördes.
- men vill du bli min då? Sa jag och kollade hoppfullt mot henne. Vi fortsatte gå upp för trapporna och kände doften av mat från Louis och Harrys lägenhet sprida sig. Jag var riktigt hungrig, och att vänta på hennes svar gjorde mig ännu hungrigare.
- ja det vill jag, hon tillslut. Jag andades ut.
- svårt val? skrattade jag åt att det tagit sån tid innan hon svarat.
- nä, inte alls. Jag ville bara plåga dig lite, sa hon och brast ut i skratt. Att höra henne skratta gjorde vem som helst glad men mig fick det att vilja hoppa upp och ner. Jag stack in fingrarna i sidan på henne och kittlade henne lite. Hon skruvade sig loss från mitt grepp och skrek av skratt. Hon sprang in i lägenheten och låste. Jag bankade lite på dörren.
- släpp in mig! Ropade jag och knackade. Jag hörde hur hon skrattade på andra sidan dörren.
- säg snäll, söta, rara Jolina så kanske jag går med på det, sa hon inifrån lägenheten.
- min snälla, söta, rara flickvän, öppna! Det kändes så bra att kalla henne min flickvän. Jag hörde hur hon skramlade med nycklarna inifrån och dröjde.
- Kom igen då sego! Ropade jag otåligt. Just då öppnades dörren bredvid och en sur gubbe tittade ut.
- håll klaffen grabben, och hälsa dina kompisar att sluta spela så hög musik! Sa han och smällde igen dörren. Jolina som hade hunnit öppna dörren och hört den arga gubben höjde på ögonbrynen och skrattade lite tyst. Innan jag hunnit gå in öppnades dörren igen och den sura grannen kom ut med en kamera och ett papper i handen.
- ehh, ja förlåt för mitt utbrott men det är väl du som är Zayn från One direction? Frågade han lite snabbt.
- ja, det är jag, svarade jag och log. Kunde han vara ett fan? Tänkte jag roat.
- well….mitt barnbarn är väldigt förtjust i dig och jag tänkte att jag kanske kunde få be om en autograf och ett foto till henne om det inte skulle vara för mycket begärt, sa han och kliade sig på huvudet. Jag nickade och ropade på resten av killarna som kom ut.
- Ska jag ta kortet så kan du stå i mitten, sa Tilda och log mot gubben. Efter några bilder och att vi signerat pappret tillägnat till Abbey, gick vi in och slog oss äntligen ner vid mat bordet. Alla satt tysta och åt av den gudomliga maten men tillslut bröt Niall tystnaden.
- vad sägs om att resa iväg en vecka till typ Thailand? Sa han och log stort med munnen full av mat.
- låten härligt men jag skulle kunna njuta lite mer av tanken om du bara stängde munnen, sa Liam och alla skrattade. En semester med mina 6 bästavänner kunde inte bli bättre.
Nu har ni fått två ganska långa inlägg idag så nu vill jag gärna höra vad ni tycker. FEEDBACK. Kram!
jätte bra!!! :D men du vet att du hela tiden har stavat Niall fel va? ;)