Kapitel 14 - Gotta be you
Tidigare, Tildas perspektiv
Precis när vi skulle svänga in i tjejernas omklädningsrum hörde jag en välbekant röst som ropade:
- Jolina, vänta!
Jolinas perspektiv
Jag vände mig om och där sprang ingen mindre än Zayn. Han vinkade med ena handen. Samtidigt vände sig Tilda om och kollade på mig.
- jag går och byter om så länge, men du, det här kommer gå bra. You go girl! sa hon och log. Jag skrattade till och kramade hårt om hennes hand innan den slank ur min och försvann bakom dörren. Jag vände mig återigen om och såg att Zayn nu stod framför mig och såg inte så värst glad ut. Han kollade djupt in i mina ögon och jag kunde inte förmå mig att vika ner blicken. Det var som en drog att kolla in i hans fina ögon. Man ville bara ha mer och mer.
- hej, sa han tyst.
- hej, sa jag troligen lika tyst tillbaka. Men eftersom han inte sa något mer fortsatte jag:
- vad var det du ville?
- jo.. alltså .. jag ville bara höra så allt var okej med dig. Jag menar, vi har ju inte direkt snackat särskilt mycket idag. Det bara känds bara lite konstigt sedan jag fick det där telefonsamtalet igår kväll, sa Zayn. Han såg bekymrad ut.
- vem var det? frågade jag rakt på sak.
- det var en tjej som jag har varit tillsammans med en gång i tiden, och hon kan inte riktigt släppa taget kan man väl säga… svarade han och kliade sig på armen. Jag nickade långsamt.
- så ni är inte tillsammans nu? För jag vill inte förstöra något.. sa jag tyst.
- nej det är vi inte. Jolina, jag vill bara vara med dig. Inget får mig at bli lyckligare än att se ditt underbara leende eller känna dina mjuka läppar mot mina eller höra ditt skratt. Vi kanske gick lite för snabbt fram? Sa han och kollade på mig. Det var som hans ögon liksom borrade sig in i mig och tog bort all den osäkerhet jag känt om hans känslor för mig. Tyckte han verkligen så om mig? Tänkte jag. Jag log mot honom och la mina armar om honom. Jag kände hur han andades ut och han viskade i mitt öra:
- förlåt… vi kan ta det lite lugnare från och med nu om du vill, sa han och tog tag i mina armar och drog ut mig för att möta min blick.
- Zayn, allt jag vill ha är dig! Ingen någonsin har fått mig att känna som du gör. Och jag trodde aldrig att det var möjligt att känna för någon så mycket som jag gör för dig på så kort tid. Han kramade om mig och kysste mig på huvudet.
- nu är det slut hånglat, sa Louis som precis gått förbi och blinkade med ena ögat. Han skrattade lite och la sin Zayns axel.
- jag är glad för er skull men nu måste ni verkligen byta om, annars vet jag någon som kommer bli väldigt arg om ni kommer sent, sa han pekade lite diskret på Roman som stod några meter bort. Vi alla tre skrattade lite och skildes åt. Jag öppnade dörren till omklädningsrummet och där inne stod Tilda ombytt och klar. Jag skakade på huvudet och fnissade lite för mig själv när jag såg hennes tröja. ” I ♥ simon cowell”
- hej fjäskis, sa jag samtidigt som jag öppnade min bag och tog ut mina träningskläder. Hon kollade ner på sin tröja och låtsades vifta bort lite damm från den. Hon skrattade lite och svarade sedan:
- det är ju inte varje dag som man får uppträda framför honom, men hur gick det? Hennes ögon var stora och spända för att få höra. Jag berättade allt och hon sa ungefär samma sak som Louis fast med lite mer entusiasm.
- jag är jäääääätte glad för eran skull men du måste skynda dig nu. Jag vill inte vara den som kommer försent. Seså, rappa på nu! Sa hon och slog mig på rumpan. Innan jag kilade efter henne vände jag mig mot spegeln och kollade. Mina gråa mysbyxor hade en liten chokladfläck från gårdagens mys. Jag rev lite med nageln och den försvann. Den hade försvunnit lika snabbt som klumpen i magen. Tack och lov!
Det kommer ännu ett inlägg kl 18:00. Så kika in då! Kram och tack för att ni läser!
